Sankta stalledräng hosianna
Lucia idag.
Det är länge sedan man fick gå på luciafirandet på dagis.
NI (en del av er) minns säkert tidiga morgnar på dagis, ungar som är griniga/uppspelta/överenergiska
Glitter som kliar, jobbiga lusselinnen, tvärvägran att sjunga, slagsmål med stjärngosse-stjärnor....
Men nog var det ändå mysigt med tolv lucior, åtta stjärngossar och någon ensam pepparkaksgubbe.
Efter stapplande julsånger var det dax för fika runt ett halv meter högt bord sittande på trettio centimeter höga stolar... lite kul att se "gammla farfar" knöka ner sig för en torr lussekatt och pepparkakor.
I skolan gick det bättre, fast där var det mäst "töntigt" och "tvång" och fortfarande slagsmål med dom där stjärnorna.
När jag gick på högstadiet hade vi lussefirandet och sen julavslutning med uppträdande, dit var det aldrig problem att få deltagare, kan ju bero på att man faktiskt var tvungen att öva många, jätte många, gånger på lektions tid.
När ungarna var små så tyckte dom (vi = jag och syster) att det skulle lussas för gammel-farmor
Så iväg med två ( ! ) fyraåriga pojkar och en sjuårig syster, hejbara vad det sjöngs, sången fyllde hela hennes tjugofem kvadrats lägenhet.
-Nog var det roligt att ni kom...men nog är det skönt när ni far, var hennes spontana komentar
