Upp och ner
Plötsligt mår jag så mycket bättre igen.
Nej, det är inte helt bra, det blir det ju aldrig men iaf nästan som innan tisdags kväll.
Jag vet inte vad som hände med mig på tisdagen, kan inte påstå att jag gjorde något speciellt, kroppen gav bara upp helt enkelt.
Tur att Fredrik och syster kunde hjälpa mig och tänk när jag ringt M på onsdag morgon och bett honom komma hem från Gällivare så lättade det...
Hjärnspöken? eller ja vet inte vad...
Så igår efter att jag vilat en längre stund så var det ganska okej och det gick att förflytta sig, men på morgonen var det lite sämre igen.
Jag vet inte, kanske är det en föraning om vad som komma skall...
isf vill jag inte vara med...
Nog om sjukdomar.
Fast nu har ja ju inte så mycket mer att skriva om.
På måndag kom det två ventilations nissar för att kolla våran centralventilation som stod och larmade om dags för service
Två nissar och tre minuter... snacka om timpenning...
nå nu ingick det i köpeavtalet så oss kostade det inget.
Det som var så udda med besöket var att den ena killen såg ut som systers dotters kille, han hade tillochmed samma Gällivare dialekt...
det sägs ju att alla har en dubbelgångare och där Jonas har du din..
Hide and seek